Presentation av dagens Gästbloggare

 Inledning
Klart djuren ska ha det bra, det tror jag alla Svenska mjölkbönder kan ställa sig bakom. Men till skillnad från Eskil så vill vi att djuren ska ha det bra i Sverige. Vi har på olika sätt i 20 års tid i hela branschen, talat för den Svenska modellen gentemot konsumenterna. Vi har stått i butik, haft ko släpp, tagit emot gårdsbesök, försökt få intresse till rättvisemärkt mjölk, diverse kock satsningar, pressmeddelanden ang. låg antibiotika användning, pressmeddelanden ang. god djurvälfärd, reklam på tv med betande djur m.m. Hade han/hon tyckt som vi, så hade vi inte haft en trend där importen över tid ökar. Idag importerar vi runt 65 000 ton fil och yoghurt (25%* av egen prod.), 12 000 ton smör (23%* av egen prod.) och 70 000 ton ost (68%* av egen prod.) MER än vi exporterar. (tillsammans blir vår export på fil, yoghurt, smör och ost tillsammans 27 600 ton) Dock har vi en export som överstiger importen när det gäller mjölkpulver och vassle. Det är lite lustigt att vi producerar en produkt som sägs vara bäst i hela världen, men ändå tvingas vi torka ner stora delar av guldet till det minst lönsamma, mjölkpulvret. Man kan säga att det är svårt att ta ut fullt pris för vår ”fina” produkt i alla hyllor. Vill man då inte sänka varumärkets totala pris så får man helt enkelt acceptera den mindre lönsamma pulverandelen.

Övriga EU länders syn på saken
Att tro resten av EU med tiden kommer eller ens kan höja sig x antal nivåer och ha samma lagstiftning som oss i Sverige, är både teoretiskt och praktiskt omöjligt. Till exempel har man sällan gjort planlösningar eller byggt på platser där det går att tillämpa bete. Man kan också ställa sig frågan, vill våra grannländer verkligen förstöra sina goda förutsättningar till en fortsatt hög export? Trenden är dessutom ökande och dessa länder har goda förutsättningar för ökat utbud av arbetstillfällen. Var finns logiken i att alla EU:s 27 medlemsstater ska enas om att Sveriges djurskyddslag ska gälla inom EU:s gränser? Ett sådant förslag skulle generellt sett dessutom öka importen till EU från delar av världen med ännu lägre djurskydd.

Svensk mjölkproduktion har sjunkit med 20% senaste 25 åren!
När landsbygdsministern medverkade i Agenda (SVT) var han knappast sen med att konstatera att mjölkproduktionen inte minskat i samma omfattning som antalet bönder eller kor. Men om vi istället tittar på mjölkkvotsutnyttjande inom EU, så ser vi en annan bild. Sverige utnyttjar idag endast 79 % av sina tilldelade kvoter. Av 27 medlemsstater hamnar vi på sjätte plats, bakifrån sett. Det sätter oss i samma låda som länder vi ytterst sällan jämför oss med. Grekland 76 %, Ungern 72 %, Litauen 76 %, Slovakien 79 % kvotsutnyttjande. Känns ganska konstigt med tanke på hur kulturellt inpräntad mjölken faktiskt fortfarande är och har varit i vårt land. Om vi istället tittar på de länder vi importerar mest mejerivaror av, så har de i Danmark 99,8%, Tyskland 100,1%, Nederländerna 100,5% och i Finland 85 % kvotsutnyttjandegrad. Kanske att Finlands siffra inte imponerar, men då kan vi tillägga att Finland bara producerar 21 % mindre mjölk än Sverige totalt, detta trots att vi Svenskar är fyra miljoner fler. Om vi går tillbaka till Eskil Erlandssons uttalande om Sveriges mjölkproduktion, så har den faktiskt sjunkit med 20% de senaste 25 åren. Är inte det allvarligt? Med tanke på att konsumtionen av mejeriprodukter under samma period ökat, så borde det vara ett tillräckligt starkt klang i bjällran för förändring.

Kvotutfasning 2015
Vad händer då när mjölkkvoterna släpps fria, 2015? Hur mycket mer mjölk kan våra grannländer producera? Vad händer om EU samtidigt begränsar medlemsländernas biomassa produktion? Majsodling till bioenergi är oerhört stort i Tyskland. Ingen kan på förhand veta säkert hur det blir. Men som det ser ut nu, så kommer importen troligtvis fortsätta att öka. Helt omöjligt är det inte heller att EMV trycker undan märkesmjölken. Kan vi inte den dagen konkurrera om pris på samma villkor som Tyskland, så är det högst troligt att det så småningom blir tysk mjölk i paketen. Vi vet ju hur konsumenten handlar andra varor idag. Frågar man, så vill alla köpa Svenskt och gärna ekologiskt. Hade konsumenten gjort detta, så skulle landets självförsörjningsgrad varit högre än **55 %.

Vi mjölkbönder behöver varandra i vårt företagande
Idag står hela mjölkbranschen och vacklar, vi börjar bli för få producenter i vissa delar av landet för att det ska vara lönsamt för foderföretag, rådgivare, klövverkare, diverse service företag m.m. att stanna kvar och etablera sig. Det börjar snart även bli svårt med diverse samarbeten mellan mjölkföretag, som även dessa styrker företagens likviditet. Branschorganisationen Svensk Mjölk delar på sig, kanske är det för att bli effektivare som man säger. Men jag tror även att det har med den krympande produktionen att göra. Vad händer 2015 med alla mjölkföretag som inte hunnit ikapp riktigt med sin betalning och amortering? Idag finns det gott om pessimism i mjölkbranschen, klagomål över lönsamhet, grannar som lånar till driften, jobb dygnet runt och ibland så saknas det efterträdare till driften. Vad händer om denna hälft plötsligt faller bort vid ytterligare en mjölkkris? Vi som mjölkföretag behöver ”grannen” för att själva överleva, vi har därför inte råd att förlora varandra!

Åtgärdspaket
För att göra det lättare, har vi tagit fram följande punkter som förändringskrav;
1) Samma villkor som övriga EU gällande djurskyddsregler. Med pekfinger på betesdrift. (ger möjlighet till betesbidrag från EU)
2) Fortsatt stöd för mjölkbönder i CAP 2014-2020 (Det kommer kännas och märkas om man stänger kranen tvärt här, handlar om ca 700 miljoner kr)
3) Samma villkor som övriga länder i norra EU gällande gödselhantering och växtskydd.
4) Slopad skatt på handelsgödsel och behåll reduceringen av diesel- och elskatten(att beskatta dessa insatsvaror är som att beskatta produktionen)
5) Staten står för kostnaderna gällande olika kontroller. Inklusive mjölkföretagarens schablonmässiga arbetstid i att dokumentera alla 45 myndighetskrav. (tillsammans med branschens krav tar detta 88 h alt. ca 4% av en årsheltidstjänst, enligt jordbruksverket)
6) Avskaffande av rättslösheten gentemot lantbrukare som olika myndigheter ibland utövar. (skandalen med återbetalningarna av EU-bidragen m.m.)

Varför följa åtgärdspaketet?
Kom ihåg att ett slopande av beteskravet inte per automatik håller alla kor inomhus. Det ger oss snarare rätten till betesbidrag från EU, Vilket vårt grannland Finland, med andra EU-länder idag lyckats utnyttja. Vilket ger de Finska mjölkbönderna som minst 29 Euro/ko och säsong. Det täcker inte ens nära alla de kostnader som tillkommer med betesdrift av mjölkkor, men är en bra början.
Ska vi fortsätta att ha skatt på handelsgödsel så kan vi lika bra döpa om den till statsbidrag eller produktionsskatt.
Tänk även på att om Svensk mjölkproduktion konkurreras ut, kommer staten ändå inte få in dessa skattepengar. De är dessutom kontraproduktiva eftersom de förflyttar produktionen till länder med högre förbrukning per kg producerad vara.
”Sverige importerar mat och exporterar miljöproblem”. Ska man vara positiv så är det ett lätt sätt att nå EU:s miljömål angående koldioxidutsläpp på Svensk mark.
En produktionsform som inte utvecklas avvecklas. Ytterst få i EU skulle lyssna på våra djurrättskrav om vi slår ut vår egen produktion.
Vad gör då vår hårda lagstiftning för nytta och skillnad om den inhemska konsumtionen produceras utomlands?

* Import minus export, delat på Sveriges tillverkning
**om man värdesätter Sveriges livsmedelsimport i pengar så står den för ca 45%

Källor: Svensk Mjölk
Jordbruksverket (Statistik mellan 2002-2011)

Gästbloggare: Edvin Gunnarsson som skickat denna text till Arlas styrelse
Nu har jag spridit informationen till svenska folket